Turkiskt kaffe.

Jag bodde i Istanbul i två år och gjorde inte ett skit. Eller, varje tisdag var det faktiskt innebandy. I alla fall, jag gick omkring mycket i den magiska staden och åt god kebab och drack äckligt kaffe.

Det var kul att dricka turkiskt kaffe, ni vet, malningsgraden är så finkornig så kaffet nästan svävar i luften som ett damm. När man druckit ur den lilla porslinskoppen så vände man upp och ner på koppen, sen kom coolaste hippiekillen i kaffehuset och spådde i sumpen. Typ: "Jag ser att du kommer köpa en Linea och vara harmonisk från den dagen och resten av ditt liv."

Idag dricker jag turkiskt kaffe hemma, fast på mitt sätt, svennesättet, i klassiska turkiska te-glas.

Vad hemskt! Kom just på att mitt liv i Sthlm är rätt likt det i Istanbul: Innebandy, kebab och kaffe. Innebandyn är i och för sig på måndagar nu, tur.